lördag 7 september 2013

Prosit

Antingen har jag drabbats av en förkylning, eller så har min allergi kommit tillbaka. Kan inte sluta nysa, halsen blir sämre och sämre av nysandet, kliar som satan, snoret rinner, tårarna rinner, ögonen har svullnat så jag knappt kan se det jag skriver nu. Ska försöka gräva fram min bästa vän som jag försöker göra slut med: Nässprayen. Hoppas, hoppas att jag har några kvar. hur kunde jag ens tänka tanken att jag var fri från detta...

För många år sedan började jag få allergi mot något. Det var då jag och Nässprayen inledde vår speciella relation. Efter några månader kunde jag inte sluta; slemhinnorna var totalt söndertrasade och näsblod var en vanlig grej. Men hellre näsblod än att ligga och gråta av att det kliade så förbannat i halsen, nysningarna inte ville ta slut, ansiktet svullnat upp, snoret rann konstant etc. Vårdcentralen gjorde några halvkassa försök att förstå vad jag var allergisk mot men sa till slut att vissa helt enkelt har det så utan att man vet varför. Härligt... Så jag började ta allergimedicin dagligen och en annan nässpray som skulle bygga upp slemhinnorna istället för att fräta sönder dem. Det är denna nässpray som jag försöker trappa ner på efter år av användande dagligen. Det går sådär... Funkar någon dag och sen smäller det. Ska nog gå och testa mig igen. De kanske vet mer här än i Sverige. Kan ju alltid hoppas...

Idag upptäckte jag att vårt lilla "hushållsprojekt", väggmöglet, spridit sig till en större yta. Kanske är det, det som spökar? Kanske är det någon ohyra jag inte tål... Har skrivit till vår husvärd och krävt att hon kontaktar gubben som skulle komma för flera veckor sedan och utrota skiten.

Helgen har annars varit ganska intensiv. Jag är ensam med småkillarna just nu, M kommer hem imorgon. Kvällens höjdpunkt beskriver dagen ganska väl; vi kommer hem från en iskall sparkcykeltur, barnen slänger av sig alla kläder utom kallingar ("för det är så varmt hemma") och beställer sedan mjukost med kex av sin butler mamma. Sagt och gjort - de små sätter sig fint vid bordet, blir serverade och hugger in. Jag tänker att jag hinner nog dammsuga på toaletterna, hinner i princip sätta i sladden i kontaken när jag hör "Ska jag smörja in dig med kräm?" från vardagsrummet. Rusar dit, upptäcker de små busfröna som sitter och smetar in varandra med... Just det: mjukost.

Godnatt från en något mindre nysig mig som HITTAT NÄSSPRAYEN!!
Yay, vilken lycka! Snoret rinner dock, så tussar i näsan behövs för att
tangentbordet inte ska ta stryk (vilket det nyss gjorde när en tuss trillade ut)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar