Storebror

Även Storebror har fått sin dos av besök i sjukvården i sommar. I måndags var vi på ultraljud för njuren och urinvägarna. Han var såååå duktig, mitt lilla hjärta! Jag förberedde honom i några dagar på vad som skulle ske; visade honom hur han skulle ligga, var de skulle köra runt ultraljudsapparaten etc. På sjukhuset ville han först inte veta av britsen och kämpade emot, men läkaren (samma som vi för 2 år sedan kallade “arrogant” på grund av hennes sätt) visade sig ha en begåvning för att lugna småbarn och lockade till sig honom med hjälp av glidgel. “Kom så ska du få se vilken fin salva jag har”. “Savva”, sa Storebror intresserat och la sig mer än gärna för att kunna smeta in magen med kladd. Allt gick bra och allt såg fint ut. Njuren växer som man förväntar. Duktig njure!

Allergin har blivit värre, eller förvärrats av magsjuka och annan sjuka, som det varit mycket av de senaste veckorna. Nu ska vi byta ut all kost mot mjölkfri sådan i några månader. Det är blandade känslor här… Å ena sidan vill jag att det är mjölk han inte tål, så att vi får slut på eländet och att han kanske ökar i vikt men å andra sidan så SHIT! Önskar verkligen inte någon denna allergi - det finns ju mjölk i nästan allt gott :( Vi har bytt ut alla våra mejerivaror mot mjölkfria havre-, ris-, och sojaalternativ. Nu återstår bara Storebrors kära Frebini. Den ska vi byta ut mot mjölkfri välling som smakar pyton! Det kommer vara tufft… Storebror får vredesutbrott och kastar flaskan åt helvete om han inte får Frebini. Har provat att blanda ut äckelvällingen med honung och sedan även havremjölk. Det gick bättre, men sen ville han ha “Annas namnam”, vilket betyder “Annan namnam”, vilket i sin tur betyder “Frebini” numera (tidigare bara “namnam”).

Problem nummer 2 med denna välling är att den bara innehåller 69kcal per 100ml. Jämför det mot 150kcal, som Frebinin ger och det är inte svårt att räkna ut att det kommer få konsekvenser… Speciellt nu, eftersom Frebinin blivit Storebrors huvudintag av energi på grund av alla sjukdomar den senaste tiden. Han ser numera ut som en skelettpojke. Mer än innan i alla fall. “Vad benig han blivit” sa M, när han kom hem från jobbet idag. Ja, hoppas att det vänder nu!!! Hoppas att vällingen ger honom en spark i rumpan att börja äta istället för att det börjar synas på viktkurvan.