Farmor på besök!

I helgen och någon dag efter var farmor här och det var så uppfriskande och bra på alla sätt och vis! E var superglad när vi skulle hämta henne på London Bridge och jag tror farmor var minst lika glad att se oss. C sov, men sken upp så fort han vaknade.

E och Famo på väg hem från tågstationen

M var ledig både måndag och tisdag och vi hittade på en del kul aktiviteter. Vi var på maskeradkalas hos våra underbara Londonvänner, vars dotter fyllde 4 år. M tog på sig racoon suit, jag målade på lite morrhår på mig själv i alla hast, målade E som en varg (åh, vad han ville vara varg!) och C fick vara en åsna, för det var den enda fina dräkten jag hittade. Han ville dock inte ha dräkten på sig och den svarta nosen smetade han ut efter ca 1 sekund, så att den hamnade under näsan som en hitlermustasch. Har tyvärr inga bilder men önskar jag hade!

Hann med en tur till lekplatsen också!

I söndags var vi på Royal Air Force Museum och det var jättehäftigt! Så många flygplan och massa intressanta fakta från flygplanets (ganska blodiga) historia. Det var lite annorlunda att vandra runt bland gigantiska maskiner, jämfört med vad jag är van vid för museer: sådana med små prylar, helst bakom glas. Samtidigt var det lite otäckt och jag undrade flera gånger hur många just det flygplanet varit med och dödat, lemlästat, gjort föräldralösa, barnlösa ("tänk hur många det har räddat", sa M uppmuntrande och visst har han rätt). Bilderna är från Ms Instagram, för mina egna blev askassa.

Små piloter

Vackraste vinkeln man kan ta bilder ifrån, inte sant?

Inte nog med att vi fick trevligt sällskap av farmor… En av de första sakerna farmor gjorde var att putsa våra vardagsrumsfönster, som man ser London genom och som vi inte tvättat sedan vi flyttade in (=smuuuutsigt!). Jag har haft ångest över de förbaskade fönstrena sedan de började bli smutsiga, alltså ca en vecka efter inflytt för 8 månader sedan. Dessutom har jag varit livrädd för alla äckliga, feta spindlar som huserar i hörnen på balkongen så jag är inte där ute om jag inte måste. Men farmor fixade det och det var fantastiskt! Vilken befrielse <3 Och nu ser vi vår vackra vy ännu tydligare.

Vi fick även ordning på resten av lägenheten också och i måndags fick jag flera timmars egentid, då jag kunde börja sy sofföverdraget som jag tänkt göra sedan flera månader tillbaka. Så härligt och ännu ett ångestmoment som släppte.

Halva soffan. För det var så mycket jag hann :)

Dessutom (ja, det bara fortsätter!) så hann jag klippa min lugg. SJÄLV! Och det blev helt okej!! Jag ska bara trimma den i några dagar, så jag får det exakt som jag vill ha det. Använde mig utav denna videon och den var faktiskt hur bra som helst. Nu väntar bara några veckor av velande kring vilken färg jag ska ta. Jag har funderat på allt ifrån blått till brunt men nu lutar det mest åt rött.

Lugg!
(Gud vad jag haaatar att ta bild på mig själv)

Det känns som om vi börjar falla på plats nu. Jag är inte lika irriterad och arg hela tiden som jag var innan och tålamodet har börjat komma tillbaka sakta men säkert. Jag skriker nog inte på barnen ens 80% mot vad jag gjorde innan. Och de har också blivit mer harmoniska… Man kan prata och förklara saker på ett annat sätt för E och C förstår mer och mer vad man säger, trots att han själv inte säger någonting. Han blir bättre och bättre på att kommunicera, men pratar inte alls än. I somras var vi hos ett par vänner med barn med samma ålderskillnad som E och C och de sa att det började bli lättare när yngsta blev 22 månader. Samtidigt som det lät för bra för att vara sant, gav det mig lite hopp och nu, när C är 22 månader, så verkar det bli verklighet!! Håller tummarna för att det ska fortsätta så!

E har varit sjuk nästan hela veckan. Först idag börjar febern släppa…

Både killarna slocknade totalt idag under en tur till Sainsbury's.
Till och med E som inte ens satt ordentligt i vagnen. Jag fick hålla fast
hans huvud medan jag manövrerade vagnen in genom alla dörrar.