Stor kille

Vår lilla kille håller på att bli stor! Det känns både spännande, fantastiskt och samtidigt lite sorgligt att tiden går så himla fort.

För ett tag sedan köpte vi nappar med en annan sorts sugdel till C, så att han skulle vänja sig vid en annan typ av napp inför att vi skulle vänja E vid att inte ha napp. E hatar just den sugdelen, så det passade bra att C snabbt accepterade den. Ungefär samtidigt slutade vi köpa nappar till E och det blev sagt att det inte kommer finnas fler nappar efter de han nu hade. Sen försvann de en efter en tills det bara var en endaste liten nappeskatt kvar och den höll E hårt i! Tills i förrgår, när den föll ur vagnen under kvällsnattningen. Alltså inte avsiktligt - men nu i efterhand kan jag tycka att det var ganska lägligt :) Sedan dess har det varit en del gnäll, men det har gått över förväntan! Verkligen. Jag kan knappt tro att min son som för bara några månader sedan fick värsta vansinnesutbrottet á la "Exorsisten" för att han inte hade snutte och nappe NU, med detsamma, i famnen! Och nu är båda borta och... det är okej!! Helt otroligt! Bara nya snutte kvar nu.

Igår när E var lite gnällig kom C och erbjöd sin nappe en stund (ja, mitt hjärta smälte). E tackade, luktade på den, rynkade på näsan och sa att den stinker. Sen ville han tvätta av den och så suttade han på den en liten stund.

På eftermiddagen pratade vi om att nappe nu var borta och E sa att han skulle gråta jättemycket och att det var "dumma folk" som säkert tagit den. Sen konstaterade han att han ju kunde låna napp av C ifall det behövdes.

Samtidigt håller vi på att vänja honom vid att inte sova på dagen mer, vilket han inte gjort på några dagar nu och det funkar prima! Visserligen får jag inte min stund av "egentid" då, men det gör inte så mycket. Vi tar det lugnt, kollar på mumindalen och leker.

Och som grädde på moset, så går det även bra med att inte ha blöja! Han använder blöja om vi åker någonstans där vi vet att det kommer bli jobbigt att ta kissepauser och han har också blöja på dagis för att undvika olyckor (han säger inte till på dagis ännu).

Han förstår så himla mycket och det går att resonera med honom mer och mer. Jag längtar tills C också börjar bli lite mer förståndig :)