torsdag 13 december 2012

Julstök

Jag hade planerat att jag skulle baka pepparkakor, lussebullar, koka kola och massa annat julgodis, koka egen glögg, pynta som tusan, fixa allt möjligt mys etc. December skulle bli mysmånaden nummer 1 och alla skulle vara lyckliga och glada som i en jäkla julreklam på TV. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig... Detta är vad vi lyckats med hittills:




Vid granklädningen blev det givetvis bråk. Granen är i ständigt utsatt läge, då barnen sliter i den och vill ändra frekvensen på ljusslingan. C har redan vält den en gång. Det är alltså bara att konstatera att det är sådana barn vi har - demolition boys, som vi kallar dem ibland. E välte granen på dagis förra året.

Bakningen? Naaah, det blev inget. Inget juligt i alla fall, för vi bakade chokladmuffins (svarta uppins med mjukt och hårt, som E säger) på barnens begäran. Kanske kan vi baka lite lussebullar i helgen, för tro det eller ej men alla julklappar är faktiskt inhandlade. Bara packningen som är kvar.

En tidig julklapp till oss vuxna - en kamera.
ÄNTLIGEN! E tyckte också den var intressant.
Julkort? Planerar varje år att skicka julkort till alla människor som vi älskar. Och varje år slutar det med fiasko för vi börjar för sent! Det blir alltså e-kort i år också... Kanske, KANSKE, blir det av nästa år?

De senaste dagarna har det varit KALLT! Inte som i Sverige, kanske, men ändå långt under den temperatur som känns behaglig för mig. Det har varit frost på morgonen och långt in på dagen och även en hel del dimma. Men det har varit väldigt fint trots kylan och blå himmel och solsken har funnit framme nästan varje dag, vilket är helt underbart!

C är så stor nu att han kan ha Es jacka från förra året,
som vi tänkte använda på E även detta år.

Spindlarna har det nog lite jobbigt just nu.

Canary Wharf syns inte för all dimma! SÅÅ konstigt att titta ut genom fönstret
på natten och inte se ett enda ljus utanför - precis som i skogen.

För två helger sedan var vi på maskeradkalas. Massa barn och massa vuxna - det var jättetrevligt! E ville som vanligt vara en varg, men sedan ångrade han sig och ville vara katt istället:

3 kommentarer:

  1. Hej! Jag känner inte till några skolor i greenwich tyvärr, inte primary schools i alla fall. Det finns en secondary skola som hade riktigt dåligt rykte nör jag bodde där (5 år sen) men sånt kan ju ändras så snabbt. En skola kan få en ny rektor som gör den mycket bättre (eller sämre). Därför jag rekommenderar att hälsa på skolor. Jo förresten, nu kom jag ihåg, det ligger en skola nära annandale road som ska va jättebra, kommer inte ihåg vad den heter. Man måste visst bo jättenära för att få plats, men det området är trevligt. East greenwich. Jag tycker alla områden i g-wich är bra, men själv föredrog jag east (har bott både i east o west) och därifrån går det många bussar till north gw.
    Hm, ofsted. Främst ogillar jag väl dem för att de inte jobbar som lärare, därför tycker jag inte att de kan judga. De är ofta gamla gubbar som inte jobbat i ett klassrum på 40 år. Sen är det så politiskt också. Också ändrar de kriterier hela tiden så man vet inte vad de vill. Olika inspektörer har olika kriterier osv. Men om ni har hittat en skola som är outstanding så är den ju säkert superbra - själv jobbar jag ju i en special measures skola :(

    SvaraRadera
  2. Ja, special measures är lägsta betyg, alltså vi har fått ett fail från ofsted :(
    Ja, jag längtar till sverige (fast inte nu när det kommer va snö i 6 mån). Men det känns som om jag har bott här för länge och är fast. Jag vill va mammaledig med pengar, vill att tallulah ska börja skolan när hon är 6, slippa skoluniform, inte bara ha rosaklädda flickkompisar och blåklädda pojkkompisar. Jag vill inte att alla ska tro att hon är en pojke bara för att hon inte är klädd i rosa volanger.
    :( jag vet att jag har satt sverige på en pedestal, men det måste ju va bättre än här...

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Sverige är det ju precis så på många håll, även om det börjar ändras nu liiiiiiite grann. Det pratas ju en del i vissa kretsar kring det här med färger på kläder och genustänk, men lik förbannat är 90% av tjejerna alltid klädda i rosa, glitter och volanger och 90% av killarna i blå, döskallar och nitar. Typ. Men visst, i England är det ännu värre med det. Jag känner en större frihet här än i Sverige - i alla fall just nu. Har inte stött på så mycket intolerans här än. Det känns som om jag accepteras för den jag är och är inte längre en invandrare med konstigt namn. England är mångkulturellt på riktigt, känns det som. Men å andra sidan har vi bara bott här i snart ett år och det sägs att det finns enormt mycket intolerans i England också. Men just det mångkulturella är en av anledningarna till varför jag överväger att stanna.

      Radera